|
|
Den sociala miljön
|
|
Skellefte-Tekniken |
|
LGR11 |
|
|
Socialt samspel |
|
Empati och socialt samspel
Skellefte-Tekniken
låter eleverna arbeta i par för att lösa problembaserade utmaningar.
Arbetssättet
introduceras med NO-Teknik materialet och innebär att samma elevpar
löser
15 uppgifter tillsammans.
Lektionen med
Skellefte-Tekniken ligger fast på schemat med 1 lektion i veckan.
Elevparen sitter
alltså ihop 15 veckor, vilket gör att de hinner lära känna varandra och
bygga en djupare relation. Den viktigaste
uppgiften är social, att se till att kompisen har det bra.
Efter de första 15
veckorna kan man, inför nästa ”varv” med 15 veckor göra nya
gruppindelningar.
Men man kan också
låta en del grupper arbeta tillsammans ett varv till.
Pedagogen som styr
Skellefte-Tekniken sätter samman paren utifrån de utvecklingsmål han/hon
planerar för varje enskilt barn. Ett gemensamt mål
för alla par är att det ska utveckla individerna och förhoppningsvis leda
till en djupare relation med trygghet och tillit.
Under lektionen med
Skellefte-Tekniken ska inga kontakter med andra elevpar förekomma.
Det råder IRR (Inte
Ranta Runt) vilket betyder att paren isoleras från den sociala miljön
som i vanliga fall råder i klassen. Elevparen ska få
arbeta med sin uppgift och fördjupa sin relation utan att störas av
andra. Pedagogen ska,
speciellt under de första arbetstillfällena, koncentrera sig på att
isolera paren för att ge arbetsro och fokus på arbetsuppgiften.
Dessutom är det
mycket viktigt att eleverna inte får arbeta med några andra uppgifter än
de som finns i instruktionen. Det enda
alternativet är att arbeta vidare med den givna uppgiften, skriva och
rita mera (dokumentera) eller prata och umgås med sin kompis.
Det gör att
eleverna inte har något att att jäkta fram till och det leder till
mindre stress och mer arbetsro.
Det finns bara ett alternativ.
Under avspända
samtal med gruppen (inte när något negativt har hänt) kan pedagogen ta
upp och samtala om enkla funktioner i det sociala samspelet som ”skrynkel”,
jämförandet och tävlandet, enande mobbing, mobbing i vi-bygge, etc. Man
kan även berätta om hur våra känslor (intuitionen) styr mycket av vårt
agerande i det sociala samspelet.
Barn är inte elaka men väldigt
kreativa och kan hitta mönster i det sociala samspelet som gynnar dem,
men sårar eller skadar andra. Då måste barnen få hjälp med etiken.
På låg - och
mellanstadiet har vi stora möjligheter att korrigera missbrukade
mönster, men högre upp i åldrarna blir det svårare.
Pedagogerna har
stor hjälp Skellefte-Teknikens fortbildning, som krävs för att skolan ska få köpa
materialet och därmed få tillgång till supporten.
Även den gröna
boken som ingår i handledningarna (Gruppdynamik för
lärare/ledare/chefer) är ett bra stöd för samtalen.
|
|
God miljö för
utveckling och lärande.
Eleven ska i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan
ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet
och vilja och lust att lära.
Skolan verkar i en omgivning med många kunskapskällor.
Strävan ska vara att skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas
bildning, tänkande och kunskapsutveckling.
Personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet,
men även skolan har en viktig roll.
Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje
och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och
övervinna svårigheter.
sida 10
Skolan ska
främja elevernas harmoniska utveckling.
Detta ska åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av
innehåll och arbetsformer.
sida 10
• kan leva
sig in i och förstå andra människors situation och
utvecklar en vilja
att handla också med deras bästa för
ögonen,
sida 12
•
uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta
nödvändiga
åtgärder för att förebygga och motverka alla
former av diskriminering
och kränkande behandling,
sida 13
|
| |
Skapa självtillit
|
|
Skapa självtillit
I det sociala
samspelet är självtilliten en framgångsfaktor.
Man måste tro på
sin egen förmåga och känna sig trygg i sin roll.
När vi tittar på
personer som ”lyckas”, når höga positioner i arbetslivet, figurerar i
media eller uppträder på arenorna har de alla den goda självtilliten som
strålar ut.
Utan den ber man
nästan om ursäkt för att man finns till eller också slåss man med näbbar
och klor för att hävda sig.
Skolan ska ge eleverna tillit
till sin egen förmåga.
För att hitta en
väg till självtillit kan vi börja med att se vilka funktioner som
motverkar den och försöka eliminera de funktionerna.
Tävlingen/proven är en funktion som rangordnar eleverna.
Den stärker
vinnarnas självtillit men förlorarnas sänks. Fokus flyttas från
kunskapsinnehållet till jämförelsen. Prov eller
utvärderingar behöver vi ha för att se att hur insatserna påverkar
utvecklingen individuellt och i gruppen,
men resultaten bör redovisas
utan tävlingsmoment.
I
Skellefte-Tekniken kommenteras elevernas svar på proven istället för att
poängsättas.
Som pedagog ser jag
elevernas nivå och eleverna får vid sammanfattningen de samband som
provfrågorna vill visa på.
Elever kan även tävla om att snabbast lösa uppgiften.
I
Skellefte-Tekniken arbetar eleverna med en och samma uppgift hela lektionen.
Uppgifterna är
byggda så att man inte kan bli klar och instruktionen säger att eleverna
ska anpassa arbetet till den tid som ges. ”Gör så gott du kan på den tid
du har”. Det gör att ingen kan bli färdig först. Alla
avslutar uppgifterna samtidigt. Det finns ingen
alternativ sysselsättning att skynda fram till.
Det gör eleverna mindre
stressade.
Eleverna kan ibland tävla om att snabbast hitta facit.
Men
Skellefte-Teknikens uppgifter är konstruerade så att man kan lösa dem på
olika sätt och dessutom få olika resultat. Fokus ligger på att
skaffa erfarenhet och se samband, inte söka facit.
Erfarenheterna och
resultaten ligger sedan till grund för redovisningarna vid
sammanfattningen.
Att lyfta fram andras fel och brister
är ett mycket effektivt sätt att stjäla
självtillit av andra.
Det kan man göra
med nedvärderande kommentarer, orättvisa jämförelser eller genom att
fokusera på sin ”hemmaplan” (det område där man kan dominera).
Den som stjäl
andras självtillit, känner nog ett underläge och försöker kompensera sin
brist.
Stölden ger ingen
eller liten äkta självtillit.
Däremot blir
förlusterna stora för de elever som blir bestulna på sin självtillit. De
kan bli passiva, försiktiga, undergivna och lätta att manipulera. Äkta självtillit
kommer nog av att man känner till sina styrkor och är villig att förbättra sina svagheter.
I
Skellefte-Tekniken arbetar pedagogerna med att berömma det positiva i
stället för att peka på felen. Brister, svagheter och fel hanteras varsamt och
individuellt.
Genom att isolera
paren minskar möjligheterna att stjäla tillit av klasskamraterna.
Eleverna arbetar i
par och alla med olika arbetsuppgifter, vilket gör jämförelser och tävling
svårt.
|
|
• kan lösa
problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt
sätt,
• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och
tillsammans med
andra och känna tillit till sin egen förmåga,
• kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt
formulera
ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska
överväganden,
sida 13
• ta hänsyn till varje enskild individs
behov, förutsättningar,
erfarenheter och tänkande,
• stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna
förmågan,
• ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda
olika
uttrycksmedel,
• stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har
svårigheter,
• samverka med andra lärare i arbetet för att nå
utbildningsmålen, och
• organisera och genomföra arbetet så att eleven
– utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras
att
använda och utveckla hela sin förmåga,
– upplever att kunskap är meningsfull och att den egna
kunskapsutvecklingen går framåt,
– får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling,
– successivt får fler och större självständiga uppgifter och ett
ökat
eget ansvar,
– får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och
sammanhang, och
– får möjlighet att arbeta ämnesövergripande.
sida
14 |
|
Inre motivation
och
kreativitet |
|
Inre motivation och kreativitet
Man kan med mutor
och hot ”motivera” barn att hämta in kunskap, men ett bättre sätt är nog
att väcka deras nyfikenhet, ge en utmaning och
sedan möjlighet att på egen hand söka vägar till målet/kunskap.
Vi kan skapa inre
motivation genom att utmana deras kreativitet, men det är inte säkert
att de väljer den väg till lösning som vi tänkt ut. I skolan är
kreativitet ett tveeggat svärd. Det är bra att eleverna är kreativa,
”men inom rimliga gränser”.
Skellefte-Tekniken
skapar intresse och gynnar kreativitet även genom att eleverna arbetar i
par, med två huvuden kommer fler idéer.
Dessutom möter
eleverna nya utmaningar på varje lektion med Skellefte-Tekniken och alla
arbetar med olika uppgifter som är mycket
varierade för att utmana olika typer av begåvningar. Uppgifterna är väl
anpassade till arbetssättet.
Kreativitet och
företagsamhet är svårt/omöjligt att kontrollera eller förutse, men med
hjälp av att begränsa det tillgängliga arbetsmaterialet och den
arbetstid som eleverna får på skoltid kan vi hålla kreativiteten inom
rimliga gränser.
Vi uppmuntrar förstås alla som vill arbeta vidare
utanför skoltid.
En typ av
kreativitet är att ta en genväg och ”lura” svaret av sin lärare eller
pressa sin lärare för att slippa anstränga sig.
Här måste vi hjälpa
eleverna att ta ansvar för sitt eget lärande genom att inte hjälpa utan
försiktigt lotsa eleverna fram till egna lösningar.
|
|
God miljö för
utveckling och lärande.
Eleven ska i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan
ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet
och vilja och lust att lära. Skolan verkar i en omgivning med många
kunskapskällor. Strävan ska vara att skapa de bästa samlade
betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling.
Personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet, men även skolan
har en viktig roll. Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna
växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att
göra framsteg och övervinna svårigheter.
sida 10
Skolan ska
främja elevernas harmoniska utveckling. Detta ska åstadkommas genom en
varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer.
sida 10
• kan leva
sig in i och förstå andra människors situation och
utvecklar en vilja
att handla också med deras bästa för
ögonen,
sida 12
• uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta
nödvändiga
åtgärder för att
förebygga och motverka alla former av diskriminering
och
kränkande behandling
sida 13
|
| |
Entreprenörskap
|
|
Entreprenörskap
Begreppet
entreprenörskap behöver nog förtydligas.
I ordlistor hittar vi
förklaringar som påhittiga, fiffiga företagare, drivande, arbetar hårt
för framgång, kreativa personer.
Det låter ju som
mycket positiva egenskaper, men det förutsätter att personen/företagaren
använder sin styrka med etik.
Bevare oss för
kriminella entreprenörer, de har ju alla uppräknade egenskaperna med
saknar moral och etik.
Här kan skolan hjälpa eleverna till en värdegrund
som präglas av empati, solidaritet och social gemenskap.
Med
Skellefte-Teknikens övningar tränas eleverna att identifiera problemet -
hitta en lösning - utvärdera lösningen
och se om den fungerar.
Om den inte fungerar
är man ju tillbaka, men inte på ruta ett, för nu har eleverna förmodligen
sett delar som fungerar
och kanske hittat andra problem som behöver
lösas.
Eftersom övningarna är mycket handgripliga och verklighetsnära
blir det lätt att se om deras lösningar fungerar.
|
|
• kan lösa
problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt
sätt,
• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och
tillsammans med
andra och känna tillit till sin egen förmåga,
• kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt
formulera
ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska
överväganden,
sida 13
• ta hänsyn till varje enskild individs
behov, förutsättningar,
erfarenheter och tänkande,
• stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna
förmågan,
• ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda
olika
uttrycksmedel,
• stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har
svårigheter,
• samverka med andra lärare i arbetet för att nå
utbildningsmålen, och
• organisera och genomföra arbetet så att eleven
– utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras
att
använda och utveckla hela sin förmåga,
– upplever att kunskap är meningsfull och att den egna
kunskapsutvecklingen går framåt,
– får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling,
– successivt får fler och större självständiga uppgifter och ett
ökat
eget ansvar,
– får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och
sammanhang, och
– får möjlighet att arbeta ämnesövergripande.
sida 14
|
| |
Kommunikation
och
dokumentation
(sv - ma)
|
|
Kommunikation och dokumentation
Det är inte lätt
att föra över ett budskap eller en iakttagelse från ett huvud till ett annat.
I
Skellefte-Tekniken tränar eleverna på att kommunicera på flera nivåer:
1. När elevparen arbetar
tillsammans med uppgifterna, samtalar de utan inblandning av vuxna.
2. De kan under
arbetet även pratat med pedagogen, som dock inte delar ut svar utan
hellre ställer
motfrågor.
3. Förutom den
skriftliga dokumentationen redovisar eleverna även sina erfarenheter
muntligt vid
sammanfattningen.
4. När pedagogen
sammanfattat ges möjlighet till diskussion.
Dokumentation
Skellefte-Tekniken poängterar vikten av att dokumentera.
Dokumentationen bör vara både text och bild. Många övningar frågar även
efter tabeller och diagram.
Vid fyra tillfällen uppmuntras eleverna att göra en
funktionell och estetisk dokumentation:
1. Vid uppstarten av varje tema bör man uppmuntra tillfungerande
dokumentationer.
2. Under tiden eleverna arbetar kommenterar pedagogen "i förbigående"
goda exempel på
dokumentation som eleverna gör.
3. Vid utvärderingen/provet får eleverna använda sina anteckningar
för att svara på frågorna.
Här är tanken att elever som har bristfällig dokumentation ska känna behovet av att
dokumentera
mer till nästa utvärdering.
4. Vid sammanfattningen kan pedagogen lyfta fram de elever som gjort
fungerande dokumentationer.
Svenska
Genom hela materialet läggs stor vikt vid att eleverna ska förstå
funktioner och samband.
En mycket viktig del för att skapa förståelse är att vi använder ord som
finns i barnens begreppsvärld.
Med hjälp av deras begrepp är det sedan lättare att införliva nya, för
eleverna okända, begrepp.
För att vara säkra på att eleverna förstår de ord som används i
uppgifternas instruktioner,
har väldigt många av orden beskrivits
i Bild-ordlistan.
De flesta elever hämtar lättare information om orden kombineras med en
bild.
Förutom substantiven avbildas även adjektiv, prepositioner och
verb.
Matematik
I materialet förekommer mycket mätningar av de resultat eleverna kommer
fram till. Många gånger efterfrågas diagram för att sammanställa
resultaten. Förhoppningen är att eleverna ska se fördelarna med att
redovisa siffror med hjälp av en bild eller tabell.
När eleverna kommit in i arbetssättet kan de ta sig an
matematiktemat med den kortare organisationen (följ länken).
Sökord
Nytt är också att lärarna får sökord till alla övningar.
Skellefte-Tekniken bygger på elevaktiva problembaserade övningar.
Eleverna skaffar erfarenheter och kunskap genom "att göra".
Efter det handgripliga arbetet kommer en fas av utvärdering och
sammanfattning. Till den fasen finns handledningarna, men nu tillkommer
en förteckning med sökord. Varje övning kompletteras med ord och begrepp
som gör det möjligt att i lexikon och på nätet söka kompletterande
information. Sökorden är sammanställda för att pedagogerna ska kunna
fördjupa sig och för att eventuellt berätta mera. Sökorden kan leda till
uppfinnare, forskare, hur utvecklingen av idéer leder fram till
nya idéer, till vedertagna ord och begrepp och till de samband och
mönster som behandlas i övningen.
|
|
Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar
kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna
ges förutsättningar att utveckla sitt tal och skriftspråk så att de får
tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang
och för skilda syften.
Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att
utveckla
språket för att tänka, kommunicera och lära.
sida 222
Språk, lärande och identitetsutveckling är
nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva
ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed
få tilltro till sin språkliga förmåga.
sida 9
Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text,
bild
och andra uttrycksformer.
• Mätningar och
mätinstrument, till exempel klockor, måttband
och vågar och hur de används i undersökningar.
• Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder
och enkla
skriftliga rapporter.
sida 130 |
| |
Ämneskunskaper
|
|
Skellefte-Teknikens arbetssättet innebär att eleverna arbetar i homogena
par.
De får en instruktion med frågeställningar (en arbetsuppgift) som rör
samband och mönster som naturlagarna skapar. Med instruktionerna följer
allt material som eleverna behöver, för att hitta samband och mönster i
det som instruktionen frågar efter. Varje lektion (1 per vecka) får
eleverna en ny arbetsuppgift där de ska
planera, utföra, utvärdera och dokumentera erfarenheterna.
Med hjälp av materialet, instruktionens text och bilder undersöker
eleverna vad som händer, när det följer anvisningarna. Under arbetet
dokumenterar eleverna med bilder, text och/eller diagram det som händer
och vilka resultat de kan se eller mäta.
Dokumentationen sparas i en personlig "NO-bok" som följer eleven genom
åren. I den kan man se utveckling över lång tid. När eleverna gjort
temats alla övningar får de nytta av sin dokumentation, som de då får
använda vid utvärderingen/provet. Ytterligare nytta av dokumentationen
har de när de får redovisa sina erfarenheter vid den sammanfattning som
avslutar temat.
Vid sammanfattningen "knyter pedagogen ihop säcken" genom att lyfta fram
de samband och mönster som temat handlat om.
De enkla ord och begrepp som används kan, nu när eleverna har förståelse
för vad begreppen står för, kompletteras med ämnesområdets begrepp och
uttrycksformer.
|
|
• verka för
att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande
över och utrymme i undervisningen,
sida 15
Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap
kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet
och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra. Skolans
arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att
skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet.
sida 10
Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
Mätningar och mätinstrument, t ex klockor, måttband och vågar och hur de
används i undersökningarna.
Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla
skriftliga rapporter.
Ord och
begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.
Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet.
Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att
eleverna ska tillägna sig kunskaper.
sida 9
|
| |
Fysik
|
|
Gravitation
Huvudsakligen i vita grunduppsättningen, men även
svårare övningar i gröna grunduppsättningen.
Vi undersöker hur gravitationen påverkan och vilka effekter den orsakar.
Laborativa övningar om gravitationen i solsystemet:
¤ planeterna i solsystemet ¤ dag - natt ¤
årstiderna ¤ månens faser ¤
stjärnbilder
¤ tröghet - centrifugalkraft
Gravitation på jorden:
¤ vikt ¤ jämvikt ¤
vågrät-lodrät ¤ tryck ¤ densitet ¤ sughävert
¤ Arkimedes princip
¤ rörelseenergi ¤ pendeln ¤
gungbrädan ¤ lägesenergi ¤ friktion
Magnetism
Huvudsakligen i gula
grunduppsättningen, men även lättare övningar i blå
grunduppsättningen.
Vi undersöker magnetismens effekter och hur vi kan dra nyttja av den.
Laborativa övningar om:
¤ permanentmagnet (stavmagnet) ¤ magnetens poler (nord-syd)
¤ kompass ¤ hur magneter samverkar ¤ magnetfält
Elektricitet
Huvudsakligen i gula
grunduppsättningen, men även lättare övningar i blå
grunduppsättningen.
Vi undersöker hur elektriciteten skapas, hur den samverkar med
magnetismen och hur vi utnyttjar den.
Laborativa övningar om:
¤ batterier ¤ ström ¤ elektriska ledare ¤ en sluten krets
¤ strömbrytare ¤ friktion
¤ motstånd (resistans) ¤ glödlampan ¤
lysdioden ¤ generatorn ¤ el-motorn
¤ sambandet mellan magnetism och elektricitet
¤ tillverka ström (induktion) ¤ ficklampan ¤ statisk
elektricitet
Materiens energi (Värme)
Huvudsakligen i röda grunduppsättningen, men även lättare övningar i
vita grunduppsättningen.
Vi undersöker hur energi lagras i materia (värme). En förenklad
partikelmodell används för att
beskriva och förklara vilka konsekvenser förändringar av partiklarnas
energi får.
Energin försvinner ju inte utan byter bara form.
Laborativa övningar om:
¤ värmekällor ¤ värmespridning ¤ värmeutvidgning ¤
aggregationstillstånden
¤ värmen påverkar densitet ¤ temperaturmätning ¤ värmeisolering ¤ värme
skiktas
¤ smälta - stelna ¤ löda ¤ värme - friktion ¤ förbränning - eld
Ljud och Ljus
Huvudsakligen i gröna
grunduppsättningen,
men även lättare övningar i blå grunduppsättningen.
Ljud och ljus är energi som hela tiden flyttar på sig.
Vi undersöker hur
energin tar sig fram, hur vi kan registrera den, hur vi kan styra
(hantera)
den och vad det blir av den.
Laborativa övningar om:
¤ ljudkällor ¤ burktelefon ¤ mäta ljudets
hastighet ¤ stämgaffeln ¤ tonhöjd( frekvens)
¤ stetoskop ¤ ljudets fortplantning ¤ ljuskällor (eld-
lampa) ¤ ljus studsar (reflekteras)
¤ ljuset fastnar (absorberas) ¤ ljuset ändrar riktning
(bryts) ¤ ljusets färger
¤ ljusets egenskaper studeras med hjälp av pedagogisk modell
¤ förstoringsglas
|
|
Jordens,
solens och månens rörelse i förhållande till varandra. Månens olika
faser. Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året.
sida 128
Solsystemets himlakroppar och deras rörelse i förhållande till varandra.
Hur dag, natt, månader år och årstider kan förklaras.
sida 129
• Tyngdkraft och friktion som kan observeras vid lek och
rörelse, till exempel i gungor och rutschbanor.
• Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och
rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor.
sida 128
• Krafter och rörelser i vardagssituationer och hur de upplevs
och kan beskrivas, till exempel vid cykling.
sida 129
Magneters egenskaper och användning i hemmet och samhället.
sida 129
Elektriska kretsar med batterier och hur
de kan kopplas, samt hur de kan användas i vardaglig elektrisk
utrustning. t ex ficklampor.
sida 129
Materials egenskaper och hur material och föremål kan sorteras efter
egenskaperna utseende, magnetism, ledningsförmåga...
Tekniska lösningar som utnyttjar elkomponenter för att åstadkomma ljud,
ljus eller rörelse, t ex larm och belysning.
• Säkerhet vid
teknikanvändning, till exempel när man hanterar
elektricitet.
sida 270
• Energins
oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor
och deras påverkan på miljön samt energianvändningen i
samhället.
sida 129
•
Vattnets
olika former, fast , flytande och gas. Övergångar
mellan formerna: avdunstning, kokning, kondensering,
smältning och stelning.
sida 145
•
Vattnets
egenskaper och kretslopp.
Människans
upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika
sinnen och hur detta kan förklara ljusområdens och skuggors form och
storlek samt hur ljus uppfattas av ögat.
Hur ljud uppstår, breder ut sig och uppfattas av örat.
sida 129
|
| |
Teknik
|
|
Bygguppgifter
Det finns 2 bygguppgifter i varje
grunduppsättning, men inte i den grå.
Elevparen får utifrån
en enkel skiss tillsammans bygga en fungerande konstruktion.
Beskrivningen innehåller "dolda problem" som eleverna stöter på under
arbetets gång.
Det finns olika sätt att lösa problemen och alla sätt är bra så länge de
löser problemet. Det finns inte 1 facit utan många.
Bygguppgifter som ingår:
¤ "Klättrare"
(klättrar upp efter två snören)
¤ Gökur (med förstärkningar av
hörnkonstruktioner)
¤ Vattenhjul ¤ Katapult ¤ vinsch
(lyftkran) ¤ bil som rullar lätt (drivs med gummiband)
¤ snurra med starthjälp ¤ propellerbåt (med
gummibandsmotor)
¤ elektrisk motoriktestare ¤ "knappsnurra" modell större
Verktyg
Riktiga verktyg
används vid alla byggen samt i några övningar där vanliga handverktyg
används i sitt rätta sammanhang.
Tillämpade övningsområden:
¤ Fästa med
popnit (och ta loss) ¤ Fästa med limpistol
¤ Fästa med
metallexpander (och ta loss)
¤ Göra gjutform och gjuta med gips ¤ Fästa med tenn (löda)
¤ Förse el-ledning med kabelsko och tennförstärkning ¤ Laga punkterat
cykeldäck
¤ Klippa plåt med plåtsax ¤ Forma metall ¤ Använda pipett
¤ Bli förtrogen
med riktiga verktyg och kunna använda de dom behöver för att lösa
uppgifterna.
Namnen på alla verktyg som används hittar eleverna i
Bild-ordlistan och i materialets verktygskataloger.
Systematik
Att plocka isär och
systematiskt lägga delarna som en sprängskiss.
Förstå en sprängskiss
och se de olika delarnas uppgift i sammanhanget.
¤
kulspetspennan ¤ ficklampan ¤ jo-jo ¤ legobyggsatser blir till
sprängskiss
¤ verktygen i verktygslådan hanteras enligt skiss
Mäta, väga och hantera vardagsteknik
Att känna till och
kunna hantera olika mätverktyg.
¤ måttband och
linjal ¤ vinkelhake och vattenpass ¤
vågar ¤ analoga och digitala klockor
¤ hantera stoppur ¤ ställa timer och analog väckare ¤ analoga
och digitala termometrar
¤ rymdmått ¤ hantera pedometer ¤ inne/ute termometer
¤ koka vatten på kokplatta
¤ tända ett ljus ¤ använda lupp ¤ använda miniräknare
|
|
Undervisningen i ämnet teknik ska syfta till att eleverna utvecklar sitt
tekniska kunnande
och sin tekniska medvetenhet så att de kan orientera sig och agera i en
teknikintensiv
värld. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för
teknik.
sida 269
• Några vanliga föremål där enkla mekanismer som hävstänger
och länkar används för att uppnå en viss funktion, till exempel
föremål på lekplatser och husgeråd av olika slag.
• Material för eget konstruktionsarbete.
Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas.
• Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala
om tekniska lösningar.
• Undersökande av hur några vardagliga föremål är uppbyggda
och fungerar samt hur de är utformade och kan förbättras.
• Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer.
• Dokumentation i form av enkla skisser, bilder och fysiska
modeller.
• Vardagliga föremål som består av rörliga delar och hur de
rörliga delarna är sammanfogade med hjälp av olika
mekanismer för att överföra och förstärka krafter.
• Hur vanliga hållfasta och stabila konstruktioner är uppbyggda,
till exempel hus och broar.
• Tekniska lösningar som utnyttjar elkomponenter för att
åstadkomma ljud, ljus eller rörelse, till exempel larm och
belysning.
• Hur olika komponenter samverkar i enkla tekniska system, till
exempel i ficklampor.
• Vanliga material, till exempel trä, glas och betong, och deras
egenskaper samt användning i hållfasta och stabila
konstruktioner.
• Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska
lösningar.
sida 270
|
| |
Kemi
|
|
Kemiska begrepp
Enkla kemiska begrepp i praktiska elevövningar:
¤ blandning ¤ lösning ¤ filtrering ¤ destillering ¤ kemisk
reaktion (gips)
Aggregationstillstånden
Fast, flytande eller gas. I vilken form ett ämne uppträder bestäms av
temperaturen (och trycket).
Begreppen som används när ett ämne går över i annan form görs synliga i
både vatten och stearin:
¤ kokning - kondensation ¤ avdunstning ¤ smälta -
stelna ¤ vattnets kretslopp
De laborativa övningar som belyser aggregationstillstånden beskrivs även
under rubriken Fysik:En förenklad
partikelmodell används för att beskriva och förklara övergångarna mellan
fast form, flytande form och gasform.
Partikelns lagrade energi bestämmer i vilket aggregationstillstånd
partikeln befinner sig.
brännbarhet, surt eller
basiskt finns inte av säkerhetsskäl som elevövning utan rekommenderas
som lärardemonstration.
Luftens egenskaper som görs synliga:
¤ lufttryck ¤ luftfuktighet ¤ luft (syre) till
förbränning ¤ koldioxid vid förbränning
|
|
Enkla lösningar och blandningar och hur man kan dela upp dem i deras
olika beståndsdelar t ex genom avdunstning och filtrering.
sida 145
• Vattnets olika former: fast, flytande och gas. Övergångar
mellan formerna: avdunstning, kokning, kondensering,
smältning och stelning.
sida 145
• Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens
uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Partiklars
rörelser som förklaring till övergångar mellan fast form,
flytande form och gasform.
• Indelningen av ämnen och material utifrån egenskaperna
utseende, ledningsförmåga, löslighet, brännbarhet, surt eller
basiskt.
sida 146
• Luftens grundläggande egenskaper och hur de kan
observeras.
• Enkla lösningar och blandningar och hur man kan dela upp
dem i deras olika beståndsdelar, till exempel genom
avdunstning och filtrering.
sida 145
Dokumentation av enkla undersökningar
med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.
sida 147
|
| |
Biologi
|
|
Biologiuppgifterna
som ingår i Skellefte-Tekniken är att betrakta som en bonus.
Det är på intet vis heltäckande, men vi beskriver vad som ingår så kan
pedagoger som använder materialet samordna momenten med den övrig
biologiundervisning.
Indelningen av djurriket
Med hjälp av
Djurträdet
visas hur djuren delas in efter sina egenskaper i stammar,
klasser, ordningar, familjer, släkten och arter. Att i grova drag känna
till ”släktskapen” i djurriket och vad indelningen bygger på.
Känna till namnen på de vanligaste djuren omkring oss.
Paruppgifter som förekommer:
¤ ”fakta kort” med
djur på ena sidan och information på andra sidan ¤ egenskapspussel
¤ Näringskedjor ¤ djurrikets släktträd med
arbetsuppgifter ¤ årstiderna
|
|
• Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras,
grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt
förekommande arter.
• Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider.
Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika
årstider.
• Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan
organismer i ekosystem.
sida 112
|
| |
Miljö
|
|
I Skellefte-Tekniken finns en strävan att ge eleverna en känsla för att
vara rädd om miljön.
En viktig del i en hållbar miljö är kretsloppstanken.
Genom att aktivt delta i en återvinningskedja skapas ett engagemang och
en förståelse för att vi måste vara rädda om jordens resurser.
Demonteringen
En uppskattad arbetsuppgift i Skellefte-Tekniken är den som kallas
Demonteringen. Här får ett elevpar en trasig bandspelare, video, fax,
leksak eller annan uttjänt maskin. Uppgiften är att skruva isär de olika
delarna och sortera dem så att de kan komma in i kretsloppet igen.
Den här uppgiften har många positiva effekter:
¤ Eleverna får en känsla för återvinning. Saker går och ska
återanvändas.
¤ Eleverna får se tekniska lösningar i verkligheten.
De ser kugghjul, hävstänger, motorer, remskivor, elektromagneter,
olika metaller och hur de används.
¤ Eleverna får med riktiga verktyg och list demontera detalj för detalj
(OBS inget våld).
De måste räkna ut hur sakerna är fästa för att kunna lossa dem.
¤ Eleverna får sedan sortera detaljerna i behållare för att underlätta
återvinningen.
Samtidigt lär de sig skilja på olika metaller och komponenter och
se deras funktion i sitt sammanhang.
¤ Några detaljer sorterar eleverna till en "bra-att-ha-låda".
Det är skolans grejer och pedagogen kan låta eleverna använda
material ur den här lådan när de gör
egna konstruktioner.
¤ Demonteringen är en uppgift som kan fånga skolans mest svårfångade
elever, som här kan få utlopp
för sin händighet och kreativitet.
Ett intresse som en duktig pedagog kan utnyttja och överföra till
annat skolarbete.
Med hjälp av den organisation (elevparen gör olika saker) som
Skellefte-Tekniken använder blir demonteringen möjlig att genomföra
under ordnade former och med överkomlig verktygskostnad. När man
demonterar med hela klasser brukar det bli kaotiskt och svårt att följa
upp allt som händer.
Demontera och sortera för återvinning finns beskrivet i
Skellefte-Teknikens instruktions-DVD.
Det är viktigt att ett samarbete med den/de som ansvarar för den lokala
återvinningen diskuteras inför uppstarten av demonteringen.
Kretsloppet
Hur man sorterar hushållsavfall.
På Skellefte-Teknikens hemsida kan man bakom knappen
KRETSLOPP hitta lekfull sortering och länkar till Skellefte-Kommuns
arbete med återvinning, hushållssopor och kretslopp.
|
|
Undersökande av hur några vardagliga föremål är uppbyggda och fungerar
samt hur de är utformade och kan förbättras.
• Materials egenskaper och hur material och föremål kan
sorteras efter egenskaperna utseende, magnetism,
ledningsförmåga och om de flyter eller sjunker i vatten.
sida 145, sida 128
• Några vanliga föremål där enkla
mekanismer som hävstänger
och länkar används för att uppnå en viss funktion, till exempel
föremål på lekplatser och husgeråd av olika slag.
• Några vanliga tekniska lösningar där människan härmat
naturen, till exempel den kupade handen som förebild för
förvaringskärl.
• Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och
hur de kan sammanfogas.
sida 270
• Vardagliga föremål som består av rörliga delar och hur de
rörliga delarna är
sammanfogade med hjälp av olika mekanismer för att
överföra och förstärka krafter.
• Hur vanliga hållfasta och stabila konstruktioner är uppbyggda,
till exempel hus och broar.
• Tekniska lösningar som utnyttjar elkomponenter för att
åstadkomma ljud, ljus eller rörelse, till exempel larm och
belysning.
• Hur olika komponenter samverkar i enkla tekniska system, till
exempel i ficklampor.
sida 270
|
