Hej
När vi nu börjar använda arbetsmaterialet Skellefte-Tekniken vill vi informera er om vad det innehåller och lite om hur det fungerar.
Arbetssättet och materialet har utvecklats med barn och lärare i Skellefteå under fem år innan det börjat sprida sig runt i Sverige. Arbetssättet bygger på en mycket tydlig och bestämd arbetsgång, en fast ”yttre ram”. Eleverna ges sedan stor frihet att lösa uppgifterna på sitt eget sätt.
Först får eleverna information om hur arbetet med materialet ska gå till.
Eleverna delas sedan in i homogena par, även
med genusperspektiv.
Det görs för att ge möjlighet till alla grupperna att
arbeta utifrån sina metoder och tillvägagångssätt.
Paren ges sedan handgripliga och utmanande
arbetsuppgifter främst i NO-teknik,
men även andra färdigheter som gynnas av
att arbetssättet tränas.
Skellefte-Tekniken ligger fast på schemat med 1 max 2 lektioner varje vecka.
Elevparen arbetar med olika uppgifter sinsemellan och nya uppgifter varje lektion.
Eleverna paras ihop efter en plan som går ut på att alla ska utvecklas maximalt på områdena:
- Samarbete social kompetens, ” se till att kompisen har det bra”.
- Arbetsdisciplin ingen kontakt med någon annan än kompisen under arbetspasset - IRR*.
- Företagsamhet att klara utmaningen med minimal hjälp eller bekräftelse.
- Dokumentation ta fasta på och spara de erfarenheter man får under arbetet.
- ”Städa” hålla ordning på materialet.
- Anpassa arbetet med uppgiften till den givna tiden, eftersom inga alternativ ges på nya arbetsuppgifter.
Det låter konstigt men det gör eleverna mindre stressade.
Eftersom planen bygger på känsliga och personliga uppgifter kan den inte redovisas offentligt i klassen
(personliga integriteten).
Arbetsuppgifterna
Instruktionerna är formulerade så att eleverna kan komma till olika resultat, utan att för den skull ha fel.
(Här söker vi erfarenhet – inte ett facit).
Det gör att eleverna inte behöver ”tävla i kunskap”, utan lugnt kan samla erfarenheter.
Svårigheten stegras i uppgiften, lätt från början och så svårt mot slutet att många inte klarar allt.
Det gör att kravet/förväntningen på att alla ska ”lyckas” (hitta facit) minskas och tillfredsställelsen när man förstår eller ”kommer på” ökar.
Sammanfattning
När eleverna gjort alla eller nästan alla övningar får de först redovisa sina erfarenheter genom att besvara skriftliga frågor. Här får dom nytta av den dokumentation som gjorts under arbetet. Eleverna får nämligen använda allt man fått ner på papper vid ”provet”.
Provet kommenteras, men inga poäng skrivs ut eftersom målet med provet inte är att rangordna eleverna. I stället får vi lärare en bild av vilka erfarenheter eleverna har.
Efter att ha sett eleverna i arbete och sett vilka erfarenheter dom har samlat på sig,
visar vi i en sammanfattning på enkla samband och funktioner.
Vid den sammanfattningen använder vi enkla ord och bilder (ur barnens begreppsvärld).
Först måste eleverna förstå sambanden eller funktionen, sedan kan man föra in nya abstrakta begrepp.
Genom att låta eleverna själva hitta lösningar hjälper vi dom mer, än om vi ger dom svaret (facit). Det är svårt som lärare att ta ett steg tillbaka, men när vi gör det upptäcker vi hur enormt kreativa barn är.
Arbetssättet innebär att det går lång tid innan vi kommer till sammanfattningen, men det gör samtidigt att eleverna förstår hur viktigt att är att dokumentera.
Hjälp till omdömen
Dokumentationen i den speciella NO-boken följer eleverna alla år de arbetar med Skellefte-Tekniken.
Dokumentationen och målbeskrivningen (som finns på hemsidan) hjälper oss lärare när vi ska berätta om barnens utveckling. Ni föräldrar kan gärna titta i deras NO-bok.
Mer information finns på Skellefte-Teknikens hemsida:
Bertil Asplund och/eller eget namn
*IRR = Inte Ranta Runt
